torsdag 10 december 2009

Aristoteles, form och materia

Enligt Aristoteles är alla ting sammansatta av materia och form. Tingen består av materia av en viss form. Kan man som Platon trodde, separera formen från materien? Nej, inte i verkligheten, bara i tanken. Därför var Aristoteles en materialist, precis som Demokritos. Atomerna hade ju enligt Demokritos olika former, faktiskt av oändligt många sorter. Därför bör Demokritos fysik ha gått väl ihop med Aristoteles filosofi. I Aristoteles "Metafysik" är det ju Platon, inte Demokritos, som gång på gång kritiseras.

Ett vanligt exempel på sammansättningen av materia och form är i "Metafysik" statyn. Om den är av brons, så är materien helt enkelt brons, medan formen är utseendet hos den person som statyn föreställer. Skillnaden är enkel, så länge vi inte ställer frågor om bronsets inre struktur, som ju är en legering av koppar och tenn. För att "förstå" koppar och tenn i sin tur, måste vi ta hjälp av atomteorin. Den enkla formeln "materia och form" är alltså bara en första ansats till en vetenskaplig teori om fysiska ting.

Aristoteles var som vetenskapsman i första hand biolog, och därmed intresserad av skillnaderna mellan de olika växt och djurarterna. Ett exemplar av en djurart är en enhet bestående av form och materia. Det är inte en enkel summa av kroppsdelar. Om man hugger av ett ben på djuret, så slutar det fungera som levande ben. Individen är alltså en odelbar helhet, och motsvaras av en form, djurets "själ". Själen är inte som man senare föreställt sig, något som är skilt från kroppen, utan immanent i det, dess inneboende natur. I biologin är alltså formeln form-materia inte så tokig som utgångspunkt för biologins vidare utveckling. Ett djur är en oerhört komplicerad organism, men den "holism" som Aristoteles pekade på, kan man aldrig bortse ifrån.

I distinktionen form - materia handlar det alltså inte enbart om den geometriska formen, utan snarare om det som idag kallas struktur. Alltså vilka är beståndsdelarna hos individen och hur är de relaterade till varandra? Men också frågan om vad som styr dessa beståndsdelars beteende och förändring, och vad som håller ihop det hela. Därmed kommer man in på de fysiska och kemiska lagarna, vilka också behövs för förståelsen.

Materiens roll för Aristoteles var att särskilja olika individer av samma art från varandra: dessa är av samma form men har olika materia. Materien är nödvändig för tingens separata existens.

Materia är av olika slag, brons, trä, luft, eld o.s.v..Dessa kan omvandlas till varandra, men i botten av en omvandlingskedja såg Aristoteles en odifferentierad materia utan egenskaper, som bara existerar potentiellt. Det här var ju förstås spekulationer, men kommer nära synen på energi i den moderna fysiken, som ju också kan omvandlas mellan olika energislag, inklusive massa.

1 kommentar: